Ett didaktiskt verktyg som lämpar sig mycket väl för Binogis lektionsmaterial är pausad filmvisning. Det innebär att man som pedagog visar en mindre del av en film och sedan pausar filmen en eller flera gånger. Detta ger pedagogen en möjlighet att säkerhetställa att eleverna följer med och tar till sig filmens innehåll och även skapa diskussion runt nyckelbegrepp och teman i filmen samt förtydliga innehållet i filmen om det behövs.
Forskning visar att när man lär sig något helt nytt är det väldigt lätt att belastningen på hjärnan lätt blir för stor och förståelsen går förlorad. Därför kan det vara nyttigt att pausa filmen och låta eleverna processa stoffet, särskilt om det är ett nytt arbetsområde. Pauser kan självklart göras av olika anledningar, men poängen här är att det möjliggör didaktiska vinster.
För att förankra filmens innehåll med elevernas förförståelse
"Elever är mest villiga att lära sig när de kan bygga vidare på tidigare kunskaper."
(Hattie, Yates, 2014)
- Exempel: Hörseln - Film börjar med att Bethoven spelar sitt verk Månskenssonaten. En paus innan filmen fokuserar på just hörseln kan öppna upp en diskussion till hur Beethoven eller musik hör hemma på en NO-lektion. Kanske kommer samtalet in på ljud och vad det är, eller så finns det elever som vet om att han var hörselskadad. Eleverna kanske minns kunskaper om hörseln de fått tidigare.
"När hjärnan blir aktiverad ökar möjligheten att lära sig nåt nytt." (Hattie, Yates, 2014)
Exempel: Vad är demokrati? - Eleverna kan själva få föreslå regler/lagar som kan behövas för att man ska kunna vara sams på ön. Sedan kan man jämföra med de idéer som karaktärerna i filmen för fram. Vidare kan en paus efter att människorna har gått i land på den öde ön kan ge extra nyfikenhet - Vad tror ni kan hända? Vilka problem kan uppstå? Detta ger dig som lärare möjlighet att göra konkreta kopplingar till elevernas närmiljö eller livssituation, det vill säga göra stoffet mer autentiskt
Exempel: Transporters miljöpåverkan - I början av filmen beskrivs några fördelar med olika transportmedel - Snabbhet, bekvämlighet och pris. Ca 45 sekunder in i filmen ställer berättarrösten frågan om de olika transportmedlens miljöpåverkan. Här kan du som lärare stanna filmen och inventera elevernas förkunskaper och väga för-och nackdelar med olika sätta att transportera sig.
Exempel: Hållbar biologisk utveckling - En paus efter frågan “Eller kan vi tänka oss en utveckling som är hållbar?” (ca 2.30) öppnar upp klassrummet för elevernas egna tankar och förslag. När elever får ett mysterium att fundera på aktiveras hjärnan, vilket stimulerar inlärning. För att skapa intresse kan du ge elverna en - “cliffhanger” - med en enkel fråga - Vad händer sen?
"Om materialet upplevs som autentiskt blir elever ofta mer motiverade till att lära sig."(Wery & Thomson, 2013)
Exempel: Lånord - Denna film är kanske extra intressant om man undervisar elever med annan bakgrund än svensk. En paus efter filmen har förklarat vad lånord är ger elever möjlighet att fundera på vilka lånord som används i deras umgängeskrets. Finns det ord som de skulle vilja att svenskan lånar in för att de fyller en funktion som saknas? Finns det svenska ord som är så bra att de borde lånas ut?
Exempel: System och delsystem - En paus efter att filmen presenterat transportsystemet (ca. 2.20) ger pedagogen en chans att tillsammans med eleverna undersöka vilka system som finns i elevernas direkta närmiljö.
Referenser:
Hattie & Yates - Hur vi lär, 2014
Wery & Thomson - Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students, 2013, via Skolverket